Dom här tre små grisarna är ju mitt ansvar under veckan. Men i en skidbacke är en mamma en mamma. Om det är din egen eller inte är inte så viktigt. I en skidbacke är man liksom allas mamma. Jag har plockat stavar, hämtat skidor, lyft upp och fixat vantar och mössor under veckan. Och det är helt fantastiskt. För när en av mina småkryp ligger 100 meter upp i backen med stavar och skidor utspridda vet jag att en annan universell skidmamma kommer stanna och hjälpa till. För det är så det funkar i backan. Love it!

Dagen har annars bjudit på helt strålande åkning, väder och humör. Ingen har frusit och allas grejer har funkat. Harry slog på en praktvurpa och slog av ena staven - bara för att 10 min senare konstatera att det gick bättre att åka utan. Smidig lösning. Jag har också hunnit med årets shopping. En sak får man unna sig i skidshopen varje år. I år blev det ett nytt underställ från Kari Traa. Av bara farten fick jag med mig ett par nya skidbrillor till Harry också. Det behövdes - dom andra var så repiga att man knappt såg genom dom.

Ikväll blir det Fredriks hemmagjorda Gulasch och nybakat lantbröd från bageriet. Mums! Avrundar med månen som lyste ikapp med solen när vi åkte från backen! Jag längtar INTE hem. Så kan vi säga!